GUIDE: App to date

GUIDE: App to date

Rytmiska havsmonster

Text och bild: Aron Lamm

Publicerades ursprungligen i nr: 09-17

Trogna MM-läsare kanske har noterat att App to Date tagit ett längre uppehåll, men nu är jag alltså tillbaka. Självklart har det hänt en hel del, även om den explosion av nytänkande som kom ungefär mellan 2013 och 2015 avstannat lite. Nya appar har dock fortsatt strömma ut, och äldre appar har gjorts bättre och mer relevanta, inte minst med det förträffliga protokollet Ableton Link. I den här artikeln tänkte jag titta närmre på tre lite mer experimentella rytmiska appar.

Ända sedan iOS-plattformarna började få hygglig datorkraft har utvecklare hittat olika sätt att dra nytta av pekskärmen för att göra visuellt spännande och omedelbart intuitiva gränssnitt. Ibland handlar det om försök till riktigt nyskapande och kraftfulla verktyg, och ibland mer om charmigt tidsfördriv, eller en introduktion till elektroniskt musikmakande. Seaquence är ett exempel på det senare.

Här kontrollerar man en polyfonisk, multitimbral synth medelst ett slags gulliga, abstrakta små havsvarelser, som representerar loopande sekvenser. Man kan välja mellan ett gäng olika vågformer, sätta tonerna i en stepsequencer och justera skalan, och kan därmed få fram rätt så dynamiska, rytmiska loopande strukturer som låter trevligt elektro.

De små ljudmonstren är visuellt oemotståndliga, och appen är väldigt intuitiv, även för någon utan koll på syntes. Väljer man att betala 75 kronor låser man upp diverse mer avancerade funktioner som filter, effekter (och andra, tämligen basala funktioner som BPM). Självklart kan man dela sina alster med andra användare och lyssna på deras.

Seaquence är fantastiskt gulligt. Stillbilder gör inte de små simmande, svansande musikmonstren rättvisa.

Seaquence

Plattform: iPhone/iPad/iPod Touch
Tillverkare: Okaynokay
Pris: Gratis (fullständiga versionen kostar 75 kronor)

Seaquence är snyggt och solitt, möjligen med ett minus i kanten för det påtvingade porträttläget på iPad. Däremot frågar sig kanske lite mer ”seriösa” musiker vad man ska med den här appen till, förutom att roa sig. Det är en välljudande synth, men man har förhållandevis begränsad kontroll över dess parametrar, och dessutom har utvecklaren valt att helt skippa integrationsmöjligheterna – den är i nuläget varken kompatibel med Audiobus, IAA, AU eller Link, men har däremot en del midistöd.

Rubbade cirklar

Nya upplägg för trummaskiner har inte saknats på iOS, framför allt inte sedan den smått fantastiska Patterning skakade om bland utvecklarna. Poly har dock faktiskt hängt med ända sedan 2013. Som namnet antyder är den utmärkt för att göra rätt så komplexa polyrytmiska loopande sekvenser. Det är inte alldeles lätt att med ord förklara det pricktavleliknande upplägget, men det är desto mer intuitivt. På bara några minuter hade i alla fall jag fattat hur man placerar ut de små noderna som representerar olika samplingar och skapar och förändrar rytmer.

Poly

Plattform: iPhone/iPad/iPod Touch
Tillverkare: James Milton
Pris: Gratis (två in-app köp finns, för 20 kronor styck)

Man har ett enkelt reverb, ett enkelt delay (som man kan sända till från individuella röster) samt ett enkelt, globalt filter, och man kan panorera, lägga slumpmässig velocity och stämma. Samplingarna kan också spela slumpmässigt kromatiskt på fördefinierade noter, och pitchas om. Det inbjuder till rytmiskt experimenterande i gränslandet mellan vanligt trummaskin-stomp och fritt flytande modala slagverksutflykter.

De olika zonerna i Polys pricktavleliknande och spindelvävstunna gränssnitt representerar olika taktslag. De olikfärgade noderna läggs där man vill ha dem, och representerar de fem olika rösterna.

Jag skulle kunna gnälla lite på det trådsmala och väldigt avskalade gränssnittet, men det är åtminstone tydligt, och med tanke på att appen i grundutförandet är gratis så tänker jag inte vara så förmäten. Och det som nu verkligen gjort Poly till en högst användbar och rolig app är att utvecklaren förutom Audiobus-stödet i sin visdom lagt till Ableton Link, så att den snabbt och automatiskt synkar i tempo med andra Link-kompatibla appar. Det gör det väldigt kul att jamma på Poly tillsammans med appar med liknande temperament, som Fugue Machine eller nämnda Patterning.

Vill man kunna importera och använda sina egna samplingar, eller ha mer avancerade midifunktioner, kan detta köpas till i form av två olika uppdateringar för blygsamma 20 kronor styck.

Vad sa du att den hette, sa du?

LoAdKer

Plattform: iPad
Tillverkare: Achilleas Sourlas
Pris: 50 kronor

Bakom det kryptiska namnet LoAdKer döljer sig ännu en rytmisk app som faktiskt också hängt med ett tag, närmare bestämt sedan 2014. Det var dock först nyligen den kom upp på min radar, eftersom utvecklaren Achilleas Sourlas, precis som James Milton bakom Poly, nyligen varit klok nog att inkludera Audiobus, IAA och – framför allt – Ableton Link. Link är nästan lika revolutionerande för somliga appar som Audiobus var när den först kom, och LoAdKer är definitivt i den kategorin.

LoAdKers gränssnitt. Vad ska man säga? Något designpris lär det inte vinna. Men appen är desto roligare!

För utan Links Ableton-magiska enkelhet skulle LoAdKer förmodligen samlat virtuellt damm i min iPad under kategorin ”spännande men lite för konstiga trummaskiner”. Den bygger på 80-talsspråket Csound och använder fraktala sekvenser för att skapa oortodoxa rytmiska förskjutningar. Den har bara fyra slottar – baskagge, hihat, FX1 och FX2 – så den är knappast förstaval som stomme för din nästa kommersiella house-hit. Dessutom är gränssnittet smått förfärande spartanskt.

Men när man väl sätter sig in i LoAdKer, och framför allt när man länkar ihop den med någon annan Link-kompatibel rytmmaskin, börjar man snabbt uppskatta den här härligt egensinniga appen. Förutom den interna synten kan man ladda in egna samplingar, vilket gör den kraftfullare än man först tror. Den saknar förvisso en hel del som man traditionellt förväntar sig av en trummaskin, men å andra sidan har den helt andra, betydligt mer sällsynta features, som att man kan automatisera i princip allt, genom att snabbt rita kurvor med fingret.

Det som verkligen gör den kul för oss som gillar polyrytmik och glitchighet är dock dess ”order/chaos”-kontroll på varje röst, som dessutom har två lägen – ett som beter sig lite mer som fills utifrån ett jämt tempo, och ett som mest bara är friform. Från och med den här artikeln finns det även ljudexempel på nätet för den som är intresserad, och först ut är ett litet Ableton-länkat jam där Poly och Loadker får skapa oberäkneliga rytmer tillsammans!

PRODUKTNYHETER: Native Instruments Maschine Mk3 & Komplete Kontrol Mk2 [VIDEO]

PRODUKTNYHETER: Native Instruments Maschine Mk3 & Komplete Kontrol Mk2 [VIDEO]

TILLBAKABLICKEN: Susanne Sundfør, MM 15-06

TILLBAKABLICKEN: Susanne Sundfør, MM 15-06