REPORTAGE: Top Floor Studios & Jakob Herrmann

REPORTAGE: Top Floor Studios & Jakob Herrmann

Sånger från övervåningen

TEXT: PETER MARCHIONE
BILD: KJ MELGOZA

Inuti självaste Stora Teatern mitt i centrala Göteborg hittar vi Top Floor Studios, en imponerande och flexibel studio som drivs av Jakob Herrmann. Vi begav oss dit för att stifta närmare bekantskap med såväl honom som studion.

När man traskar in i lokalerna inser man snabbt att själva studiodelen ligger i markplan. Vid närmare efterforskning finns heller ingen dold undervåning utan studions namn kom till redan innan den flyttade till Stora Teatern.
– Jag kom hit 2013 och har haft två tidigare lokaler, men den första studion startades av mig och en vän ute i Gamlestadens Fabriker och där låg den på övervåningen.

Efter att som hastigast kikat i kontrollrummet och hälsat på studiohunden Zappa (en charmant chihuahua, lugn som en filbunke), bär det snabbt av på en rundtur genom den 160 år gamla teatern. Under denna slår det mig att det antagligen krävs ett par veckors rutin för att inte gå 
vilse. I bästa Fantomen på operan-stil är byggnaden fylld av olika passager och varje gång vi kommer ut på själva scenen gör vi det från ett nytt håll som jag inte räknat med.

Själva scenen är tätt sammanlänkad med studiodelen, 40 separata kanaler, närmare bestämt. Detta, i kombination med fyra Ethernet-outputs till Aviom-A16-monitorsystemet, gör i praktiken teatern till ett av landets största inspelningsrum. Lokalen är väl lämpad för inspelning av såväl smäktande flyglar och kör som blås och stråkar.
Jakob berättar att han kan använda både det egna inspelningsrummet och hela byggnaden som en slags kreativ enhet.
– Här på Top Floor kan jag erbjuda allt från tokdämpat ljud till, om man så önskar, nästan parodiska efterklanger uppe på scenen de gånger jag använder den. Men studions inspelningsrum är ju där jag gör det mesta. Jag älskar det rummet, det har en väldigt bra vibe. Det är dessutom ett av de bästa trumrummen jag varit i. 

Inspelningsrummet

Top Floor är konstruerad av studioarkitekterna Claes och Ingemar Olsson, vilket i sig borgar för att inget lämnats åt slumpen. Här hittar vi flytande golv, dubbla dörrar, klimatsystem samt hög takhöjd med insläpp av äkta dagsljus. Det senare känns nog så lyxigt när skribenten tänker på alla slags skrubbar och prång som man förväntats känna sig kreativ i under årens lopp. Inspelningsrummet har i sig en levande ljudbild, som givetvis kan dämpas för en torrare rumsklang. Man har alltid nära till inkoppling, 48 väggmonterade ingångar finns utspridda i rummet och utöver det hittar vi också dedikerade förstärkarkopplingar och åtta Ethernet-utgångar till Aviom-systemet.

Jakob är i grunden pianist och trummis, och det är just mängden trummor som överväldigar en vid första blicken. I förrådet står tre olika trumset: Pearl Masterworks, Tama Starclassic och ett vintage akryl-set. På en hylla står ett trettiotal olika virveltrummor och lika många cymbaler. Men det råder ingen brist på utbud för övriga instrumentgrupper. Vi hittar ett tiotal gitarrtoppar, -combos och högtalarlådor av olika karaktärer och tillverkare. På väggarna hänger gitarrer, i en vagn ligger en mängd mikrofoner, varav en ansenlig mängd av det svenska märket Milab, och ovanpå ligger allehanda gitarr- och baspedaler för att förädla och förvränga efter tycke och smak.

Kontrollrummet

Vi beger oss vidare in i själva hjärtat av studion, kontrollrummet. Det första som drar blicken till sig är SSL 6000G-bordet.
– Det känns självklart trevligt att använda det mixerbord som så många mjuk- och hårdvarutillverkare erbjuder emuleringar av, medger Jakob. Själva inspelningarna görs mot en Mac Pro 8-core av senaste modellen med 64 GB i ram-minne och SSD-diskar. Tack vare detta, i kombination med RME-interface och Ferrofish-konverterare, erbjuds i princip latency-fri lyssning.

Kontrollrummet är specialbyggt och inhyser bland annat ett massivt mixerbord med 48 kanaler à la SSL 6000G. Det är ett luftigt rum där doften av nymalda kaffebönor och hundens närvaro bidrar till att skapa en harmonisk atmosfär.
 

Vilken DAW-lösning är det som gäller här på Top Floor?
– I datorn har jag Pro Tools, Logic Pro och Cubase, så studion är inte bunden till ett specifikt program. Monitor-systemet skäms inte heller för sig. Två väggmonterade Genelec 1073, tre Genelec 8030 i front och ytterligare två 8030 baktill. Utöver det en väggmonterad 7070-subwoofer och två Dynaudio M1. Precis som när det kommer till trum- och gitarrprylar i rummet intill hittar vi en rejäl uppsättning outboards i kontrollrummet. I rackskåpen finns både externa preamps, kompressorer och andra dynamiska effekter samt olika reverb-, delay- och eq-burkar med genomgående hög dregelfaktor.

DC96 till exempel, som jag använder på allt från överhäng till gitarr till sång, är så sjukt sköna i ljudet

Du har ju såväl mixerbord som outboardgrejor av rang här, vilket leder mig att tro att du inte behöver använda dig av nämnvärt mycket plugins. Stämmer det?
– Nej, det finns massor av pluggar som jag älskar lika mycket som SSL-bordet eller Milab-mickarna, även fast just de sistnämnda är svåra att slå, bättre mickar finns liksom inte. Skånsk kvalitet rakt igenom. 

Varför är de så bra då? Du har ju andra skrytmickar också.
– Ja, men inga som dem. Dels är de snygga, haha! Och dels låter de så förbannat bra. DC96 till exempel, som jag använder på allt från överhäng till gitarr till sång, är så sjukt sköna i ljudet. De har verkligen både en varm och tydlig karaktär i allt de fångar, med sån där härlig botten som är ett måste ibland.
Vad är det för pluggar du gillar? – Softube, mest av allt. De är så sjukt bra i allt de gör, och det säger jag inte bara för att jag har spelat in ljud åt en av deras pluggar, jag tycker verkligen de är helt grymma. Sen gillar jag Fabfilter, för om Softube gör pluggar som emulerar all härlig outboard, så gör företag som Fabfilter och Sound Radix pluggar som använder datorns processorkraft på sätt som outboards inte alls kan. 

Kom undan mitt i stan

Förutom att erbjuda inspelning mitt i Sveriges näst största stad finns också två gästlägenheter i samma byggnad för de som vill barrikadera sig och producera utan risk för att lockas ut till det närliggande nöjeslivet, eller för den som vill ha nära hem efteråt.  
– Det är fullt möjligt att isolera sig i byggnaden de dagar man behöver jobba fokuserat. Samtidigt är det ju trevligt med närheten till hela Göteborgs innerstad med allt vad det innebär. Då kan man dessutom koppla av och behålla fräscha öron, resonerar Jakob.

Studion i all ära men när man vandrar omkring i dessa miljöer, med mängder av high end-prylar, i en miljö som slår det mesta, väcks nyfikenheten inför vem Jakob Herrmann själv är. Vilka vägar i form av exempelvis utbildningar har han gått för att ta sig hit.
– Jag är faktiskt i princip helt självlärd, jag kom in på musik genom att börja spela piano i fem-sexårsåldern. I nian provade jag att spela trummor för första gången och var fast direkt. Samtidigt blev jag mer och mer intresserad av att få fram olika sound. Hela gymnasiet gjorde jag nästan inget annat än att antingen spela trummor eller skruva fram olika sound på dem. 

Använde du de kunskaper du samlade på dig i ditt eget låtskrivande också?
– Jag har faktiskt alltid varit helt ointresserad av att skriva egna låtar, utbrister Jakob. Min passion är att jobba med det som andra skrivit och så har det liksom alltid varit. När jag var 20 hamnade jag på en folkhögskola som hade en väldigt enkel studio som nästan alltid var obokad. Och i klassen gick andra musiker, speciellt en, som hade massvis med låtar att spela in. ”Perfect match”, helt enkelt, så jag hade fullt upp i två år.

Jakob och hans nyvunna vänskap spenderade varje ledig stund i skolans studio. De spelade in alla genrer man kan tänka sig och jobbade med både egna och andras låtar. Här lades grunden till den mångsidighet som Jakob idag sitter på och som är en starkt bidragande faktor till att såväl band som andra producenter söker samarbete med honom. Att folkhögskolans studio dessutom var tämligen spartanskt utrustad anser Jakob i sig var ett bra lärosätt.
– Jag var ju tvungen att lösa massor av problem redan vid ljudkällan, så istället för att sitta i kontrollrummet och försöka lösa allting i efterhand i en dator blev man tvungen att hela tiden tänka på mickplacering, akustik, olika dämpningstekniker, avstånd mellan ljudkällor och så vidare. Så jag är väldigt noga med grundljudet, oavsett instrument. När jag är och gästföreläser på ljudteknikerutbildningar blir jag ibland förvånad över att eleverna slänger upp några mickar på måfå och sen sitter framför datorn i flera timmar och sliter sitt hår för att de inte får till det, när de egentligen borde gått in i inspelningsrummet och flyttat runt lite. 

När och fjärran

Jakob lever inte upp till bilden av en mixerbordskuf som aldrig vågar sig utanför studions fyra väggar. När han inte hanterar projekt i Top Floor åker han runt med andra olika projekt, som producent eller tekniker – oftast båda. Under förra året hade han jobb i både Norge, Holland, New Orleans och Montana i USA, och åkte sin andra sväng till Tokyo. Den sistnämnda turen eftersom han producerade BatAAr-låten Vrede, som utgjorde soundtrack till det ytterst välbekanta spelet Tekken 7.
Resten av året ägnades i Top Floor med bland annat Evergrey, Kee Marcello, Amaranthe, Grand Magus och Diablo Swing Orchestra.
– Både Diablo och Grand Magus producerades av Roberto Laghi, han gillar att vara här och vi har jobbat en hel del ihop. Första gången var uppe i Studio Bohus för några år sen med senaste Raised Fist-plattan, sen har det fortsatt. Han är jäkligt rolig och han är en fantastisk producent.

Samarbeten med andra producenter och tekniker är inget som är främmande för Jakob, som förutom Roberto då och då jobbar ihop med bland annat Tue Madsen, Jacob Hansen, Jens Bogren och Tobias Lindell.
– Det är både kul och givande att jobba ihop med andra ibland, och det är alltid i olika konstellationer. Ibland är någon annan producent men med mig som tekniker eller medproducent. Och nästa gång har jag producerat men den andre har mixat. På Art Nations nya tog vi in Nolly Getgood från Periphery som gästmixare på några låtar, så där hade vi faktiskt fyra mixare på en och samma platta. Jag och min assistent Christoffer, Jacob Hansen och Nolly. Fyra låtar var. Skitroligt!

Förutom ovan nämnda band har Jakob jobbat med allt från metalstorheter som Machine Head, Hardcore Superstar och nu senast Anthrax till popsnören som Hurts och veteraner som Mikael Wiehe.
– Jag förknippas ofta med hårdrock och gör ju mycket inom den genren. Men jag själv är ingen renodlad hårdrockare utan snarare en allätare. Jag tycker inte om att genrebestämma musik och är ofta ointresserad av att prata om viss musiks överlägsenhet över annan. Dessutom hävdar jag alltid bestämt att all musik är bra. Om bara en enda människa gillar en låt så är den per definition bra, allt annat har ju egentligen bara med smak och tycke att göra. Men det är ju en av de saker som gör det här jobbet roligt, att hela tiden utmana och utmanas i vad man gillar och vad man vill att andra ska gilla. Och då tycker jag samarbeten kan bli roliga, så ja, jag gillar att samarbeta, både med band och andra som gör vad jag gör.

Trumljud & trigg

En annan samarbetspartner förra året var Linn Fijal på Benny Anderssons studio Rixmixningsverket i Stockholm, dit Jakob åkte för att både spela och spela in ett souldoftande trumset åt truminstrumentpluggen XLN Audio Addictive Drums. 
– Det var roligt, även fast det har väldigt lite med trumspel att göra. Men det passade mitt noggranna arbetssätt. Och det var trevligt att lära känna och jobba ihop med Linn, jag hoppas på att samarbeta mer med henne i framtiden.

XLN Audio Addictive Drums

Jakob har samplat trumset i flera olika studior och lokaler, bland annat har han spelat in ett av sina trumset uppe på teaterns scen, ett projekt som tog flera dagar men som han ännu inte gjort någonting med.
– Det var ett kul projekt, jag hade möjlighet att ha scenen ostörd i några dagar så jag var ju tvungen. Jag har några riktigt coola trumset och virveltrummor från fyra olika studiorum, som är noggrant samplade och som ligger på en backup. Så får man se om man kan använda det till något kul eller om någon skulle vara intresserad av det. Jag hade tänkt ta tag i det i höstas, men jag har ju inte haft någon tid över.

Trots sina kunskaper om triggning och sampling är Jakob ändå inget fan av att trigga sina trumljud per automatik.
– Att sampla trummor är inget nytt för mig, jag gör det dessutom vid varje enskild truminspelning om någonting skulle hända i mixen och man måste ersätta ett slag. Men jag undviker att använda triggar och samplingar som en krycka att luta mig mot eftersom jag anser att en bra truminspelning alltid slår alla alternativ. Sen om man väljer att stödja upp det soundet med triggar – det är helt fine. Men om jag använder triggar på en produktion tillverkar jag oftast egna samplingar för varje projekt, jag är alltid lika noga med att varje inspelningsprojekt ska ha sina egna ljud. Det är samma för till exempel gitarrljud, det är inte bara att trycka fram en preset i en Kemper som råkade passa bra. Allt lutar sig mot allt annat och det blir bättre om man vet redan i förväg vad man vill och inte vill ha.

Vad skulle du själv säga är styrkan i att ha med dig i en produktion?
– Att jag får fram något som inte bara är bra, utan rätt. Mitt sätt att arbeta är en kombination av old-school och nytt. Jag är inte låst vid att det alltid måste vara på ett visst sätt, eftersom olika projekt behöver olika sound. Men att få fram ett bra grundljud är helt avgörande för mina produktioner, oavsett om ljudbilden ska vara gammal och skitig eller polerat modern och fejkad. Allt bygger på ett bra sound, ihop med en bra produktion, en bra plan och en bra performance. Om det som går in på disken (det moderna sättet att säga “in på tejp”) är bra, så blir allting därifrån så mycket bättre. Enkelt på pappret men kanske inte alltid lika enkelt att genomföra.

Med det sätter vi stopp för en intervju som skulle kunna pågå i timmar. Jakob är en upptagen man som efter intervjutiden fick finbesök av självaste Anthrax som är på besök för att spela in lite ny musik. Dessutom ska Jakob själv göra ett finbesök på Grammisgalan där han är indirekt nominerad för den senaste Amaranthe-plattan. Det går bra nu.

TEST: Reso Guitars Big Bro Electric & Son House

TEST: Reso Guitars Big Bro Electric & Son House

TEST: Heavyocity Punish

TEST: Heavyocity Punish